Dopet i bilder

Jag gjorde själv dopkortet till min systerdotter och med tanke på att jag gjorde det då jag var sjuk så blev jag nöjd. Fast det är klart att då jag gav det så var jag lite osäker för vad alla andra skulle tycka förstås men av det jag hörde så var det positivt.

Jag diktade ihop en liten text också. Men jag måste ju säga att kortet är finare i verkligheten utan en massa svart kladd för alla namn.

 

Stumpan sitter med sin mamma och laddar inför att dopet ska börja. Dagen innan hade huvudpersonen hög feber så vi visste inte hur det skulle gå men febern gick ner till dagen-D och dopet gick att genomföra utan problem.

Barnen passade på att leka lite innan det var dags.

Sonen trött och febrig

Dottern febrig

Roligt att leka med vattnet tyckte hon och underbara prästen Ulla lät henne hållas =)

Min andra syster var fadder och hon fick veta sina uppgifter som fadder.

Solen sken in i lokalen då hon döpts och lyste upp henne. Det finns ett kort som bättre visar ljusskillnaderna men min syster ser rätt lustig ut på det och därför väljer jag detta istället. Se så snäll jag är ;-)

Dottern vägrade vara med mer på kort och därför finns det inga fler på henne. Sonen var mer medgörlig.

Åh så smarrig smörgåstårtorna var, skagenröra och skinkröra på varsitt lager. Det är vår favorit som vi brukar beställa vid passande tillfälle.

Jag gick och vaggade raringen till sömns. Hon var trött efter en dag med fokus på bara henne. Hon var så otroligt duktig hela dagen trots sin feber.

Och supergod tårta. Det fanns även annat fika men jag fokuserade helt på tårtan =)

Tack snälla syster min för den fina dagen med trevligt sällskap och allt gott!

Samma lika, samma lika, ingen är unik

"Samma lika, samma lika, ingen är unik. Samma lika, samma lika, det är vår musik..." Ja jag kom på mig själv att nynna på den sången från Supersnälla Silversara skivan då vi var och fick information på den kommunala skolan som vi helst vill ha (av de kommunala alltså).
Nu kanske det inte är riktigt så illa men jag är inte nöjd. Det är för enkelt och ambitionsnivån är för låg. Hur ska vi göra med skolvalet? Jag håller på att bli tokig.
Haha...jag började till och med tänka tanken om man kan betala sig in på den privata skolan som vi allra helst vill ha...haha...
Nej jag lägger min förhoppning till en ny skola som vi fick hemskickad information om i fredags. Hurra! Men samtidigt är det många frågetecken om skolan just av den anledningen att de inte haft F-6 tidigare och därför vet jag ju inte hur de klarar det och om de håller den nivå som vi efterfrågar. I veckan ska jag på information så får jag ställa mina frågor där.

Men mitt absolut allra största hopp ligger på att massor med barn tackar nej till vår favoritskola och att dottern mot förmodan skulle få plats. Hoppet är det sista som överger människan säger de ;-)

Kalabalik i det vita huset i backen

I denna galenskap ska man försöka bli frisk. Hur ska det gå till? Barnen skriker, det pips och de gråter. Kalabalik är det rätta ordet att beskriva denna dag i det vita huset i backen...

Sonen har feber, är hängig och har TVÅ tänder på gång samtidigt. Han är inte att leka med ska jag säga. Han tål ingenting. Allt blir fel och han kastar saker omkring sig och skriker. Och det är bara mamma som duger så jag ska trösta, lugna och göra han glad samtidigt som jag själv ska försöka vila.

Dottern har fortfarande lite feber men har vigt denna dag till att jävlas med sin lillebror så gott hon kan. Om han har en boll så tar hon den, sitter de i soffan så pillar hon på honom så han blir arg och skriker. När han slutat skrika så pillar hon igen. När hon har någon tid över från sitt viktiga uppdrag kommer hon på något att vara missnöjd över. Allt i från att hon inte får äta upp de goda delarna från lillebrors tårtbit då hon ätit upp sin egen och en extra bit till att hon inte får ha datorn längre trots att hon haft den betydligt längre än vad hon brukar.

Och om det inte var nog så lägg till en sjuk mamma med huvudvärk som desperat försöker bli frisk tills imorgon så maken kan åka till jobbet. Han vill inget hellre än att åka dit, jag lovar. Han har inte sagt något men jag ser det i hans blick. Men jag klandrar honom inte, vem vill vara här just nu? Jag tog precis fram datorn för att leta hotell till semestern. Eftersom jag inte kommer någonstans just nu när jag är sjuk ska jag åtminstone planera semestern och drömma mig bort.

"Ett, två, tre, fyra. Fyra små kaniner har varsin nos som gillar att sniffa på varsin ros." Sonen har valt Baby Einstein att titta på och det är inte det mest stimulerande programmet för vuxna. Han älskar det men inte jag. Men så länge han är lite nöjdare så visst kör på det...

Italien här kommer jag...vingårdar, solen som värmer, underbar mat, bad i poolen, den ljumma vinden som lyfter håret försiktigt...

Tyst barn, mamma är i Italien.....

Flygande mattan

Såg du förresten barn/familjeprogrammet Flygande mattan ikväll? Där Sara Edwardsson leder allsång för barn med kända barnsånger. Den obligatoriska sångtexten rullar i nederkant av tv'n så man kan sjunga med. En gästartist dyker upp i varje program också.

Oj så bra det var. Redan då jag fick veta att den här programmet skulle komma kontaktade jag SVT för att fråga om man fick vara med på inspelningen. Jag vet att dottern skulle älska att vara där. Tyvärr är alla program redan inspelade så det gick tyvärr inte. Och det första dottern sa var att "Nästa gång vill jag vara med" och hon vet inte ens om att jag pratat med dem. Nu kunde jag inte uppfylla hennes önskan men det kändes rätt bra att jag faktiskt redan från början förstod att detta skaulle vara något för min tjej. Jag har bestämt mig för att hålla utkik för om nya avsnitt ska spelas in, då ska vi vara där =)

Men som sagt, det var så bra. Jag låg febrig på soffan med mina febriga barn över mig och där låg vi och sjöng =) Sonen sjöng efter sin bästa förmåga och handrörelser gjordes av oss alla. Till och med maken som satt själv i den andra soffan satt och sjöng stundtals =) Ett underbart program som vi absolut kommer följa hela familjen. Det blir vår speciella tid tillsammans hela familjen med Sara Edwardsson och alla barn som medverkar på tv. Kika du också, lördagar kl.18.30 på Barnkanalen.

Tummen upp för både Sara Edwardsson och Flygande mattan!!!

Dop

Nu är mosters lilla älskling döpt. Jag som blev sjuk igår har fått stålsätta mig hela dagen för att klara av den vilket gick bättre än väntat. Men så fort vi kom innanför dörren hemma så rann all kraft bort och jag kände verkligen hur jag mådde. Det blev att kasta sig på soffan för att vila, fast nu blev det väl inte riktigt vila eftersom barnen är så mammiga de kan bli nu när de är sjuka (har jag sagt att sonen blivit sjuk? Hur som helst har han runt 39.5-40). Jag låg i soffan med två barn på mig. Så jag låg men jag vilade verkligen inte...

På dopet var allt fint och bra ordnat. Väldigt speciellt var att precis på hon blivit döp och kommit tillbaka i sin fadders famn så sken solen rakt in på henne. För oss är det ett tecken på att vår älskade bortgångna mormor visade att hon fanns med oss. Precis på samma sätt som när vi gifte oss, då sken solen rakt in genom fönstret och på min hand då maken trädde på ringen. Det värmer i hjärtat.

Jag tog kort på dopet och jag ska fråga de berörda om jag får lägga ut några. Jag lyckades ta ett där min systerdotter blir upplyst av solen och omgivningen därmed blev mörkare. Det ser rätt häftigt ut =) Nu ska jag kanske förtydliga redan innan att jag verkligen inte är speciellt duktig på att fotografera men man får vara nöjd med att jag ens hade kameran redo ;-) Man kan tänka sig vad någon med kunskap och rätt kamera skulle kunna lyckas med...haha...Veronica jag tänker på dig givetvis =)

Systern min blev så glad för presenterna =)

Nu ska jag krypa ner i soffan, titta på film och hoppas att jag blir frisk.

De bästa doppresenterna!!

Tada...nu ska jag berätta vad jag köpt till min systerdotter i doppresent... Jag kan inte vänta längre...hihi..

*Filtbokstäver*
Har ni sett något så fint? =)

Jag hittade hemsidan www.filtbokstaven.se när jag letade runt på internet. Det är Linda Eriksson som vid sidan av sitt ordinarie arbete säljer sina egentillverkade filtbokstäver. Och jag tycker att de är så otroligt fina. Extra roligt är att man kan kombinera färgerna som man vill och på hemsidan kan man få se hur det ser ut i just de färgerna och det namnet man vill bilda. Prickar kan man välja om man vill ha eller inte men jag tycker att det är supergulligt =) Ett roligare alternativ till de vanliga träbokstäverna som man annars bara sett.

                                             Bilderna är från Filtbokstaven.se

Jag valde färgkombinationen rosa/lila till systerdottern men eftersom jag inte vet om jag får berätta vad hon heter så kan jag i nuläget inte visa dem.


Och så har jag köpt den *Silvriga Barnkammarboken*

Dottern fick den då hon var liten och jag tycker utan tvekan att den är den bästa av Barnkammarböckerna.
Boken innehåller 100 sånger - rörelsesånger, leksånger, julvisor, dagiskultlåtar och lugna visor att sjunga vid sängkanten. En fantastisk fin och användbar bok.

På CD-skivan som följer med boken finns många bra sånger:

1. Krokodilen i bilen
2. Här dansar herr gurka
3. En elefant balanserade
4. Sjörövar-Fabbe
5. Rockspindeln
6. Vipp-på-rumpan-affärn
7. Törnrosa
8. Ketchup ska prutta
9. Maskeradbalen
10. Min lilla kråksång
12. Jag vill ha blommig falukorv
13. Lille katt
14. En kulen natt
15. Trollmors vaggsång
16. Bockarna bruse
17. Rövarnas visa
18. Nyckelpigan och vattnet
19. Hajarna
20. Champinjon
21. Blåsippor
22. Idas sommarvisa
23. Videvisan (Sov du lilla vide ung)

Jag vet inte hur många timmar som jag haft dottern i famnen och dansat runt till just den här skivan. Hon älskade den och hon somnade sött varje dag då vi dansade runt. Ett underbart minne =)


Jag längtar tills imorgon då jag äntligen får ge henne paketen =)

Presenter

Jag är så nöjd med presenterna som jag köpt till min systerdotter i doppresent. Jag kommer givetvis berätta imorgon vad det var hon fick men jag vågar inte säga något redan nu om min syster snokar in här innan dopet.

Ena saken är något som dottern fick likadan då hon var liten och som vi är otroligt nöjda med och som användes flitigt. Och den andra saken är något som jag inte visste fanns utan som jag hittade på internet för några veckor sedan.
Åh jag är så sugen på att berätta men jag vill inte förstöra överraskningen för syster min... Om jag lyckats hålla tyst hittills så ska jag väl kunna vara tyst i några timmar till ;-)

Men riktigt nöjd är jag =)

Pojkar och hårda gosedjur

Vilken skillnad det är med en pojke och flicka. Jag tycker att jag uppfostrad båda barnen på lika sätt. Trots det så är sonen helt besatt i bilar, lastbilar, traktorer, grävskopor, ja du förstår. Medan dottern är inne i sin prinsessperiod.
Många som inte känner mig skulle gärna hävda att jag visst uppfostrat dem olika för att man gör det menar framför allt de som antingen klär sina barn i helt könsneutrala kläder eller de som slagit helt om och bara klär sina pojkar i "tjejfärger" och sina döttrar i "pojkfärger".
Men de är uppfostrade lika. Men då de starkt visat sitt egna intresse så stöttar jag det till 100%. Så nu springer vi till fönstret varje gång sopbilen och plogaren kommer. Medan dottern får prinsessasaker i present. Fast det är inte jag som sagt åt sonen att gilla bilar och dottern att gilla prinsessor. De har själva upptäckt vad de tycker om.
Dottern som är född först har från första början fått både bilar och garage som dockor och lekspis att leka med. Och visst har hon lekt med allt men hennes intresse för dockorna tog över. Och det är hennes eget val.

Sonens första egna leksak var en rosa docka. Han var så förtjust i dotterns dockor då han bara var några månader, vilket inte hon var så glad över för hon ville inte dela med sig. Så vi åkte till leksaksaffären där vi plockade fram två dockor i lagom storlek och olika färg. Och han valde den rosa. Jättefin! Och givetvis skulle han ha den för det var det han tyckte om då.
Men det har med tiden ändrats som sagt och nu är det främst bilar som gäller men han leker även dockor, "MOA" som alla heter =)

Men man ser vilken skillnad det är. Dottern sover med sina dockor eller Barbie och igår då jag nattade sonen skulle han prompt sova med sin lastbil. Inte för att leka med den utan han hade den som ett gosedjur i sängen och låg och kramade den. Somnade omgående. Det såg inte särskilt skönt ut men det var vad han ville.

Jag tycker att man ska möta sitt barn där de är och med det intresset de har. Könsdebatten har gått för långt. Det är nästan fel att sätta på sin dotter en rosa tröja. Och det blir helt galet. Jag är så otroligt glad för att Polarn O. Pyret har rosa i sin kollektion igen nu. För jag älskar rosa vilket även dottern gör. Sonen har en underbart fin tröja från PoP som även är rosa men jag går inte längre än så. 

Nu börjar det kännas

Nu har jag suttit här länge, allt för länge i den här soffan med sjuka dottern. Det börjar krypa i mig, irritationen är smygande på väg och frustrationen är överhängande. Jag är inte gjord för att sitta still. Men jag är gjord för att vara mamma så det är bara att bita ihop...

Dottern börjar bli bättre men är långt ifrån bra. Temperaturen ligger på 39.5grader. Hm..efter att tagit nytt mått får jag korrigera det, tempen är på väg upp igen och den ligger på 39.9. Och jag som trodde och hoppades på att febern bara skulle sjunka idag..


Jaha jag lär väl växa fast i den här soffan innan hon är frisk...

Föreläsning

Ikväll vankas det föreläsning. Jag och maken ska på föreläsning för familjehem/blivande familjehem så det ska bli riktigt givande.
Det ska faktiskt bli skönt att få lyfta rumpan ur den här soffan för några timmar. Nu är det inte riktigt så illa för trots dotterns protester så dammsuger jag varje dag så jag får ju röra mig lite ;-) Men få andas lite frisk luft, slippa snorpapper, gnälliga barn och bli nyst på känns som en dröm.

Det är min mamma som kommer hit och passar barnen så de blir överlyckliga. De är galna i sin mormor..

Galningar i kö

Nu har jag ansökt så att barnen står i kö till de för oss viktigaste skolorna. Och det är riktigt komiskt faktiskt för på ena skolan får man veta sin köplacering. Och för dotterns del gäller det plats på högstadieskola år 2017 och då hamnar hon på plats 35!!! Helt otroligt. Jag som tyckte att jag var ute i ruggigt god tid...men det finns alltid någon som är värre...haha...

Sonen då? Jag har även satt honom i kö på samma högstadieskolor som storasyster och han har plats 9 i kön. Alltså nu snackar vi om start år 2021 och jag var inte ens först där. Det är ju alltid skönt att slippa vara den som är mest besatt eller ska vi kalla det rubbad i huvudet. Egentligen, vem tänker på högstadieskola då barnet inte ens börjat dagis...haha...jo JAG. Men jag står för det. Jag ska aldrig mer vara sent ute och ställa någon i kö, det har jag lärt mig nu. Inte då det gäller något så viktigt som utbildning.

Sonen är givetvis även placerad i kö till förskoleklass år 2015 på den skolan som dottern inte kom in på nu men där får vi vänta tills det är dags för start innan vi får veta vilken plats vi (hm...jag menar HAN) är på. Men vi borde ha en betydligt bättre placering denna gång.

Svar från den privata skolan

Nej, nej, nej...hon kom inte in på den privata skolan =(  =(  =(

Jag var för sent ute med att ställa henne i kö. Hur irriterad kommer jag vara på mig själv för det då? Rätt mycket ska jag säga. Men jag har inte förstått hur stor hon har blivit. Skolan känns så stort. Och det har gjort att jag inte ens tänkt tanken på skola innan för några månader sedan.  Det var strax efter sommaren som några mammor på dagis pratade om skola och det var då jag vaknade och insåg hur stor dottern verkligen är. Tydligen har flera av barnen som fick plats på den privata skolan stått i kö i flera år...

Ja, ja hon står på reservplats iallafall men trots det allt för långt ner på listan för att kunna räkna med att hon kommer in från terminsstart. Men jag ska redan nu ställa henne i kö till högstadiet och då ska hon väl inte hamna på någon reservplats åtminstone.

Sofias änglar

Bild från Kanal 5

Vilket program!!! Sofias änglar på kanal 5 med Johnnie Krigström, Mattias Särnholm & Sofia Wistam. De hjälper människor som har haft riktig otur i livet.
Igår var första avsnittet där man fick följa Anders som har obotlig hjärntumör och hur han slits mellan att färdigställa huset och umgås med sina två döttrar och sambo den sista tid han har kvar. En underbar familj som trots sitt hemska öde har nära till skrattet.

Som jag grät. Från början stålsatte jag mig för att dottern med sin höga feber fortfarande var vaken och låg på soffan bredvid mig. Men till slut grast det. Det gick inte att hålla tillbaka. Så orättvist livet kan vara ibland.
Dottern undrade varför jag var ledsen och maken som precis kom hem efter promenad med tanten (hunden) förstod inte alls vad som hade hänt här hemma. Jag kunde inte förklara för jag grät så mycket så jag bara pekade förklarande mot tv'n. "Du ska ju inte se sådant där" sa han då.

Men givetvis vill man det. Det är ett fantastiskt program som värmer i hjärtat. De har lyckas perfekt och Sofia, Johnnie och Mattias gör ett kanonjobb. Fem stjärnor av fem möjliga. Det här programmet kommer jag absolut följa. Men nästa gång tar jag med näsdukarna redan från början.

Fånge i soffan

Febern har gått ner för dottern till en mer okej nivå. Idag är den 39.5 istället för 40.4 som igår så det är jätteskönt. Men det blir en dag i soffan för mig tillsammans med henne. Hon vill inte släppa iväg mig allt för långt direkt. Vad sonen kommer tycka om att bara vara hemma är en annan sak. Jag gissar att det kommer bli protester.
Tur att vi även har en bärbar dator så jag kan kika på den istället för alla barnfilmer som kommer visas på tv'n, det gör att tiden går lite fortare.

Maken har antingen blivit bättre eller håller en lägre profil nu när dottern blev så sjuk. Han klagar inte lika mycket nu iallafall...haha... Men han är på jobbet nu så vi får väl se hur han är då han kommer hem.

"Mamma vilken är du? Jag är Buzz Lightyear." "Mamma man får vara en till också, vilken är du? Jag är Bonsai, en sån där grön figur och så är jag Andy. Mamma vem är du? Och så är jag den som leker med Barbie"
DET HÄR KOMMER BLI EN LÅNG DAG!!!

Feber

Efter flera veckor helt friska ändrades det snabbt. Nu har jag två barn som är sjuka här hemma dvs dottern och maken ;-)
Ingen är väl så dålig och ynklig som en sjuk karl? Hög feber har de båda två. Och jag lider verkligen med dottern, hon mår så dåligt med sina 40.2 grader. Varje gång hon har hög feber får hon riktigt ont i magen, körtlarna närmare bestämt. De senaste gångerna har vi blivit skickade till akuten pga av just detta för att utesluta andra åkommor men denna gång tänker jag inte åka. Nu har jag lärt mig att hon faktiskt får ont i magen vid feber, det är inte värre än så. För så roligt är det verkligen inte på akuten med all väntan.

Maken ja, visst tycker jag lite synd om honom också givetvis men han suckar och stånkar så mycket att jag blir lätt irriterad istället. Jag HAR förstått att han mår dåligt så han behöver inte göra sin omgivning uppmärksam på det hela, hela tiden.. Haha...

Nyheter från Polarn O. Pyret

Nu har nyheterna kommit från Polarn O. Pyret och vilka härliga färger. Min absolut favorit är skaljackan som finns i grönt och rosa.


Bild från Polarn O. Pyret

Så här ser den härliga rosa färgen ut

Bild från Polarn O. Pyret

Tänk så snygga de är. Jag som älskar just grönt till sonen och rosa till dottern. Perfekt!

Jag ser det snöar, igen!

Jag tittade ut precis och tusan vad det snöar. Skulle det bli snö idag? Jag är så dålig att kolla vädret så jag får alltid höra av antingen maken eller mamma vilket väder det ska bli. Men nu har jag inte hört något. Det betyder att jag inte träffat eller pratat med mamma på allt för länge. (du njuter nu va I...haha...)
Tillbaka till vädret. Hoppas att det inte kommer massor med snö nu. Maken är ute och kör bil idag med 40graders feber så snö är det sista han behöver. Men snöandet verkar inte avta något utan det fortsätter med sina stora flingor i snabbt tempo. Jaja, det är inte mycket att göra åt det.

Läsare över världen

Vilken spridning!! Vilken genomslagskraft!! Jag har läsare av min blogg i Mexico. Japp.....hm... En. -Min syster. Som är på semester. Men ändå ;-) Hon längtar efter barnen och finns hos oss och tar del av vår vardag här hemma genom min blogg. Så bra det kan vara med en blogg =)
Och jag saknar henne, lilla N-T, som inte är så liten längre. Det ska bli jätteroligt då hon kommer hem igen. Jag får stå ut i några dagar till...
Så, du ser, jag har läsare i Mexico, det är inte alla som har det ;-)

Val av skola -ångest

Snart är det dags!!!! Att välja skola för dottern menar jag. Vi har ställt henne i kö till en privatskola och vi väntar spänt på om hon har kommit in eller ej. Jag hoppas verkligen det men det skulle även innebära att vi får köra henne de sammanlagt strax över 10 km varje dag. Verkligen inte lockande men samtidigt är det en väldigt bra skola.
Den skolan som hon automatiskt tillhör har vi valt bort så alternativet är en annan kommunal skola i närheten av vårt hem. Vi fick veta idag efter ett samtal med rektorn för den skolan att hon säkerligen kommer få plats på den skolan om vi väljer den.
 
Men vad är rätt? Är det rätt att placera henne på en skola skapligt långt ifrån hemmet och alla kompisar. Jag vet att hon kommer få vänner även på den nya skolan men kommer hon lyckas hålla kontakten med alla de andra, hennes nuvarande dagiskompisar? Tar vi ifrån henne den lyckan att själv kunna gå hem från skolan? Men samtidigt, kommer den kommunala skolan kunna stötta henne på den nivå som hon ligger på? Hon kan så otroligt mycket redan. Vi är rädda för att hon kommer tappa intresset för ämnet om hon får för lätta uppgifter bara för att vänta på att alla ska komma i kapp. Eller är det så att alla andra redan kan skiva bokstäver, läsa ord, räkna grundläggande addition och subtraktion så att hon skulle passa alldeles utmärkt med alla andra? Jag vet inte men det gör mig tokig att inte veta vad som är bäst för henne i slutändan.
Man vill ju göra det bästa för sina små älsklingar, men var är manualen som berättar vad som är just det bästa?

Vad vill dottern då? Jo hon vill gå i den kommunala skolan. Vilket inte är konstigt då det är den enda som hon verkligen vet hur den ser ut och att alla andra pratar om den. Men en 5 åring kan inte besluta över sin framtid men jag kommer verkligen ha hennes åsikt i åtanke. Fast ärligt...jag skulle ha väldigt svårt att göra tvärt emot vad dottern vill...
Det blir så mycket enklare då hon fått besöka båda skolorna för att själv då bilda sig en uppfattning. Då kanske hon bara vill gå på den privata, vem vet.

Men vi börjar med att invänta svar från den privata skolan så kan vi ha ångest över valet sen. Hon kanske inte ens får plats där och då har jag oroat mig och funderat i onödan. Men helt seriöst får jag lite puls då jag tänker på det. Det är så spännande att äntligen få veta. Hoppas hoppas hon kommer in... Fast om hon inte gör det så förenklar det en hel del funderande. Ja, du ser, jag har det inte lätt just nu.

Utförsäljning av Nova Star

Ja, det är verkligen sant. Om man vill göra sig ett eller flera fynd ska man bege sig till Baby & Barn mässan i Göteborg den 15-17 april. Där kommer Nova Star finnas och sälja äldre kollektioner till ett bra pris. Vilket guldläge...

Tyvärr är det alldeles för långt för mig att åka och tur är väl det för vår ekonomis skull, vill säga ;-)
Jag får istället längta och hålla utkik efter vårkollektionen som bör dyka upp ganska snart...

Besök

Men idag blir inget kort gjort. Idag får vi nämligen besök av min pappa och hans fru. Det ska bli så roligt då avståndet gör att vi ses allt för sällan.
Så nu ska jag plocka ihop korgen jag gör till dem varje jul med massor med gott i. Skillnaden i år är att jag gjort en del själv mot annars då jag köpt allt färdigt. Jag tycker hemmagjort är roligt och det tror jag de också kommer uppskatta. Men jag är så velig, ska jag baka något mer? Ska jag köpa något mer? Jag vet sällan då det verkligen räcker. Jag upptäckte då jag provade att lägga in allt i går i korgen att den är full men något mer ska jag väl kunna klämma ner, det brukar jag lyckas med  ;-)

Hoppas att du får en fin dag!

Göra kort

Efter jag gjorde Polis-kortet har jag blivit lite sugen på att göra fler så jag har bestämt mig för att försöka göra ett kort till min systerdotter då hon döps. Jag har letat efter något fint och det finns många men jag vill försöka ge henne något unikt som bara finns i ett exemplar. Vi får väl se hur det går men det kan väl inte vara allt för svårt. Unikt kommer det garanterat bli sedan är bara frågan om det är i positiv eller negativ bemärkelse. Jag har handlat papper till det iallafall så jag är på gång.

Riktigt bra pris på brudklänningar

Jag sprang förbi utanför en brudklänningsbutik här om dagen och fastande för en lapp i fönstret. Det var reklam från NIXA där de visade tre stycken Edition-modeller av brudklänningar till ett mycket bra pris. Mellan 1795kr-1995kr och de är verkligen jättefina. Tyvärr kan jag inte visa klänningarna här av upphovsrättsliga skäl men följ gärna länken till Nixas hemsida och klicka på bilderna längst upp till höger.


Ett litet tips till någon som kanske går i bröllopstankar =) Alla kronor som man kan spara på ett bröllop är ju välkomna pengar då det oftast kostar en hel del.

Polisexamen

Igår var ingen vanlig dag för det var en speciell persons examensdag, hurra, hurra, hurra =)

Igår var jag och firade en speciell person som tog polisexamen i Blå hallen i Stockholms stadshus med pompa och ståt =)

Vi kom till ett vinterkallt Stockholm någon timme innan det var dags för insläpp så vi tillbringade den tiden med att sitta på ett fik i närheten för att värma oss och få något gott i magen innan det var dags. Dottern följde med och hon var laddad för att se så många poliser samtidigt.

Kallt var det men dottern hade Helly Hansen underställ under strumpbyxorna så det hjälpte en del iallafall. För overall var otänkbart, hon skulle ha sin rosa Nova Star jacka istället och det är klart, är det fest så är det ;-)

Då vi satt och väntade spelade polisens orkester fin musik vilket inte dottern uppskattade särskilt. Hon är så känslig med ljud, min lilla älskling, men Supersnälla Silversara på högsta volym i sitt rum går bra. Konstigt, det handlar uppenbarligen vilken sorts musik som spelas ;-)

De, DÅ än så länge, polisstudenterna stod i fönster runt om i Blå hallen förväntansfulla och tittade då alla nära och kära satte sig till rätta.

Till pampig musik,spelad av polisens orkester, gick de klassvis ner till sina platser. Det var verkligen jättepampigt. Det hölls många tal av betydelsefulla personer, underbar sång framfördes och examensbevis delades ut. Det var en riktig lyckad tillställning.

Dottern hade inte lika roligt som mig dock...

Men hon var superduktig hela tiden. Det är mammas stora tjej det =)

Vi höll i festen hemma hos oss och den nybakade POLISEN möttes av ballonger och polisband som hade dekorerats så fint. Vi hade tänkt sätta polisband även utomhus men kom på att grannarna kanske skulle bli helt förskräckta. De kanske inte skulle tänka på att det inte är polisens riktiga band utan att det står police på de här istället. Man vill ju inte skrämma livet ur sina grannar... Så det fick räcka med ballonger ute.

 

Paket, kort och blommor gavs till den glada polisen.

Och jag hade gjort ett eget kort för att hålla fast lite vid polisämnet då jag inte hittat något annat som passat. Kanske inte det bästa kort som gjorts men jag är nöjd iallafall =)

Sonen var glad över att mamma var hemma igen så han kastade sig om halsen på mig. Lilla Skrutten =) Jag hann inte ens ta ett ordentligt kort på honom.

Han hade även saknat storasyster så han kastade sig över henne så hon föll bakåt med han över sig.

Vi skålade och åt sedan en supergod middag bestående av:

Förrätt: Kräftröra på hemmabakad toast 

Varmrätt: Oxfilé och potatisgratäng serverad med örtsås och sallad 

Dessert: Tårta

Jag måste varit riktigt hungrig för jag tog uppenbarligen inte ett enda kort på maten visade det sig...lite synd men hur som helst var det underbart gott och alla andra höll också med.
Tårtan tog jag kort på åtminstone. Trist var att sonen på något sätt lyckats få tag på tårtan och kastat lite med den så texten på tårtan blev utsmetad. Men det kunde varit värre. Då jag upptäckte vad sonen gjort trodde jag att hela tårtan skulle vara mosad så vi hade tur.

Man måste ha lite fantasi och med sonens polisbil och dotterns "tjuv och polis" lego lyckades jag få ihop en tårta med rätt tema. Munkar var ett måste att ha med, man har väl sett amerikanska polisfilmer ;-)

Det var en riktigt lyckad dag och polisen var supernöjd med sin dag! =) =) =)


OBS!! Polisen i fråga har önskat att vara anonym och därför vill jag be er som vet vem personen är att inte skriva någon text som kan avslöja personens identitet i inlägg här på bloggen. Tack!

Cult design i ny skrud

Nu har jag köpt nya manschetter (jag har nu googlat det) till min Cult design ljusstake. Det var svårt att välja men jag kan ju alltid börja så här och köpa flera sen =)
Jag ville att det skulle vara lite lila i då vi har lila lampskärmar i köket och vilket tur att dessa fanns. Jag hade tänkt mig några i bara mörklila också men det fanns inte.

Måne

Då vi vaknade i morse vid kl.06 och gick ut i vardagsrummet möttes vi av ett starkt ljussken som lyste upp hela rummet. Jag trodde att det var en lampa som på något sätt hamnat på vår tomt (jag vet, inte särskilt logiskt men som sagt jag var nyvaken ;-) ) men det var månen som lyste starkt genom vårt fönster. Det varade enbart några minuter för sedan hade den flyttat sig. Jag försökte ta kort men min enkla digitalkamera var så långt ifrån man kan komma, från att lyckas ta en bra bild för att skildra det.

Här är mina bilder. Man ser månen men inte hur den lyser in, alltid något. Man får vara glad för det lilla.

Månen fotograferad från vardagsrummet

Södermanlands nyheter

Det är inte varje dag som man blir uppringd av Södermanlands nyheter men det var vad som hände mig idag. Och jag måste ju säga att jag blev lite ställd.
Det var någon som hade tipsat dem om att jag hade hittat en hund och de ville skriva några rader om det. Men jag hade ju lyckats hittat ägarna och fått hem hunden redan och då försvann den storyn. Haha...vilken tur för mig ;-) Men roligt att de ringde...

Min fasa - barnens glädje

Maken har "min" bil idag så jag får ha hans...hm...pendlarbil (läs. skrotbil!!!) Och oj vad jag skäms i den. Ful, gammal, sliten, rostig och låter på lång, lång väg då man kommer. Men visst, jag ska erkänna, det är aldrig något fel på den, inga fel på besiktningen, den går helt enkelt som en klocka.
Men som sagt jag skäms.

Barnen däremot älskar den. Då de upptäckte att vi skulle åka den idag så jublade de =) Helt överlyckliga var de. Var hittar man den glädjen undrar jag?
Dottern sa hela vägen till dagis att "mamma nu ser alla dig" och jag ropade "NEEJ" på skoj (eller!?). Hon njöt av att upplysa sin mamma att nu var det dags att skämmas riktigt ordentligt. "Han tittade, han tittade mamma". Hm...jättekul.... Givetvis mötte jag flertalet föräldrar som säkert inte alls tänkte på att jag hade en annan bil men JAG tänkte att de absolut tänkte på det...haha... Egentligen bryr jag mig inte om vad andra tycker om mig men det här är lite känsligt ska jag erkänna...haha...

Då vi stannade vid dagis blev sonen förtvivlad, han som annars älskar att lämna/hämta storasyster på dagis. Han ville inte gå ur bilen. Vem vet han skulle kanske aldrig mer få åka den igen. Han skrek då jag lyfte ur honom, han skrek mellan bilen och dagiset, han skrek hela tiden inne på dagiset, han blev tyst då han upptäckte att vi var på väg till bilen igen. Sen var han helnöjd!

Sådana barn har jag. Lycka är att åka skrotbil, som inte är en skrotbil eftersom den går så bra men vacker det är den inte allafall. Psss...säg inte till min make att jag försvarade hans bil bara, han blir så kaxig då ;-)

Värsta är att hon ska hämtas snart...

Hund på vift

Dock inte vår hund. Utan då jag och sonen stod i köket igår förmiddag såg jag ett rådjur fara förbi fönstret. Efter en liten stund såg jag en liten hund komma i från där rådjuret sprungit till. Hunden hade tydligen jagat rådjuret då den sprang förbi vårt fönster men den var så liten så jag inte hade sett den.
Jag som alltid ska bry mig om allt och alla tog sonen i famnen och rusade ut för att locka den till mig. Men den hade sprungit iväg.
Det hade inte gått lång tid innan den sprang förbi vårt hus igen och än en gång kastade jag mig ut med sonen. Men den tittade bara på mig och sprang iväg.

In igen, klä på oss lite mer och hämta hundmat och koppel. Ut på jakt. Den stackaren kunde bli påkörd och den var redan väldigt blöt och kall såg jag.
Vi mötte då en tant som också hade sett hunden så vi gick på jakt tillsammans. Jag ropade och skramlade med matburken och jag hittade den och lyckades trots att den var väldigt avvaktande och rädd locka mig till den och fånga den. Jag tänkte då jag fick tag i nackskinnet att "tusan, jag känner ju inte den här hunden vilket innebär en risk för att den ska bita mig nu". För min egen del är det lugnt men jag hade sonen i famnen. Men den var så snäll så och den fungerade bra med både sonen och vår schäfer.

Jag ringde polisen som inte hade fått in någon anmälan om försvunnen hund så hunden skulle gärna bo hos oss, helst tills ägaren hört av sig eller åtminstone i  några timmar. Okej, vilken tur för jag hade inget annat att göra, eller just det det var inte riktigt så men men vad gör man inte för en lillen vovve som sprungit bort.

Hunden var en liten terrier och jag kunde enbart minnas en sådan hund som bott i området men som nu hade flyttat. Jag lyckades efter detektivarbete hitta vad den hundens husse heter och telefonnummer dit. Men efter pratat med honom fick jag veta att deras hund dött för några månader sedan. Han i sin tur ringde sin dotter för att se om hon visste om någon annan sådan hund i vårt område men hon hade sett någon men visste inte alls var den bodde eller vem som ägde den.

Det blev till att åka runt och leta efter någon som letade efter sin hund. Jag stannade folk som var ute och gick men ingen visste något, ingen hade heller sett någon som letade efter en hund.

Nu hade flera timmar gått och jag tyckte att det var märkligt att ingen anmält hunden saknad. Så jag åkte till polisen för att be dem läsa av om hunden hade något chip i nacken för att på så sätt leta reda på ägarna.
Avläsaren fick efter allt för lång tid (jag började tro att jag fått två hundar helt plötsligt) utslag på ett nummer och jag åkte där ifrån. Polisen skulle nu försöka söka rätt på ägaren. Efter en kvart ringde mobilen och det var hundens matte.
Tack gode gud! Malte, som han hette, hade rymt från baksidan vilket han tydligen gjort upprepade gånger den senaste tiden. Ingen var hemma hos ägarna så jag hade Malte en timme till tills jag gick och mötte lill-matte som var oerhört lättad att återse sin hund.

Roligt att hjälpa till men det var den dagen det. Men vad gör man inte för en liten blöt och kall hund =)

Elräkning

Jag svimmar!!!
Elräkningen kom idag... Och bara elen (UTAN nätleverantörens avgifter) kostar 6021kr. Jag svimmar igen...

Hur kan det vara så mycket??? Visst det står högst upp fint att kombinationen av extrem kyla och energiunderskott pga...bla bla bla... så har det medfört höga elpriser. Men ändå, hur tusan kan det bli så mycket?
Vi får väl vara glada i eländet att vi har eldat så mycket i kaminen så vi slapp en ännu högre elräkning (går det att få högre!?) Bäst är att tänka positivt, sån är jag ;-) det hade kunnat vara på 16.000kr. Men jag svimmar nog igen trots det...

Allt går bra, eller nej det gjorde det visst inte

De få gångerna som jag faktiskt är ute i god tid och märker att jag till och med kommer komma tidigt dit jag ska utan att behöva stressa. Varför ska det då alltid hända något som ställer tillbaka ordningen att jag alltid är sen?
Som idag. Dottern skulle i väg till ett ställe som ligger ca 1 mil från oss vilket innebär att vi måste åka betydligt tidigare än om vi bara ska till dagis som annars är den vanliga rutinen. Jag ligger så bra till i tid att jag till och med funderar på om jag ska städa innan vi åker för att slippa göra det då jag kommer hem. Jag skulle bara ge sonen välling först.
Men vad händer? Jo på något sätt som aldrig skett tidigare har vällingflaskan vält inne i micron och står lutad mot dörren. Jag tänker att kanske, bara kanske, kan jag snabbt ta emot vällingflaskan innan den välter helt. Det kunde jag INTE!!!
Välling i micron, på lådfronterna, halvt i lådorna och på halva köksgolvet. Nu ska jag tillägga att vi faktiskt inte har det minsta köket som finns så det var lite yta att städa.
Det var bara att ställa sig på knä och städa allt medans sonen upprepade "Åh nej, åh nej, åh nej" HELA tiden. Verkligen supergulligt men i det läget kändes det lite smått irriterande efter ett tag ;-)

Detta bidrog till att vi trots allt blev sena. Jag fick stressköra (i laglig hastighet) genom stan så som tur var kom vi precis i tid.

Så varför är det så? Att tiden man tjänat in på ett eller annat sätt ska gå till spillo för att något tidskrävande dyker upp? Jag vet inte men irriterande är det..

Nathalie på hal is

Fy vilken dag... För att göra historian riktigt kort så har halkan testat mig ordentligt idag.
Efter glidit runt som en vante med bilen men ändå lyckats parera alla hinder höll jag på att köra (läs glida) in i en lyktstolpe. Jag skrek då jag upptäckte att lyktstolpen skulle hamna precis där sonen satt. På något sätt lyckades jag vrida bilen så lyktstolpen skulle hamna på passagerarsidan fram istället. Tack vare en snöremsa så stoppades bilen i sista stund innan den skulle kört in i lyktstolpen.

Sen kom jag hem 2 minuter efter lyktstolpsincidenten för att hämta barnvagnen och lägga den i bilen. Då jag kört upp på vår garageuppfart, stängt av bilen och hoppat ur märker jag hur hela bilen glider mot mig och kanten till grannen (nivåskillnad ca 70cm, vi bor högst upp). Jag blir givetvis rädd för att bilen ska glida över "stupet" för jag hann inte tänka mer rationellt än så att vi trots allt har en liten häck och snö på vår sida innan "stupet". Jag lyckas trycka tillbaka bilen, hoppa in i den och flytta den till annan plats.

Jaha, ska det sluta där? Nej, givetvis inte!
Sen skulle jag parkera inne i stan mellan två så gott som helt nya bilar och min bil glider mot den ena. 20cm ifrån stannar bilen och jag lyckas sakta, sakta backa ur parkeringsplatsen och välja en annan istället.

Så jag är enormt less på halkan idag kan jag säga. På de stora vägarna går det ju bra men i vårt villaområde och uppenbarligen parkeringsplatser är det glashalt.

Jag vill bara lägga mig under en filt och titta på tv och inte gå ut alls mer idag. Undra om de har hemkörning av dagisbarn som tjänst på dotterns dagis? Hm...kanske ska man ringa och fråga ;-)

Nyhet! Marabou chokladkaka

Jag tävlade i Marabous julkalender i december och igår kom resultatet. En 180g chokladkaka som inte finns i handeln ännu: Marabou MANGO. Jag smakade enbart en liten bit så jag har inte fått någon uppfattning om den ännu men förpackningen är verkligen superfin tycker jag. Somrig och härlig =)